Tyvärr har ett fel uppstått i faktureringssystemet och några kunder har fått två likadana fakturor. Bortse från dubbletten, vi ber om ursäkt för eventuella besvär.

 

 

 

I juni, juli, augusti har kundtjänst ändrade telefontider, måndag-torsdag 9.00-15.00 och fredag 9.00-12.00. Vecka 29-31 har vi semesterstängt.

 

 

 

Prisdialogen – ökad insyn och förståelse

 

- Det är unikt med den insyn vi har i Lidköping Energi. Jag menar hur många branscher är öppna med sin prissättning, och där vi som kund har möjlighet att påverka prisförändringar? säger Claes-Bore Niklasson från Riksbyggen när vi träffar honom.

 

Claes-Bore Niklasson arbetar sedan drygt åtta år som teknisk förvaltare och kundansvarig på Riksbyggen i Lidköping. För honom är det en självklarhet att delta i Prisdialogen två gånger om året. Det ger honom, och de bostadsrättsföreningar han företräder, ett värdefullt underlag i budgetarbetet då uppvärmningen är den enskilt största kostnaden för en bostadsrättsförening. Vid årets avslutande dialogmöte presenterades prisförändringen för 2022 samt en prognos för de två efterföljande åren.

- Dialogen skapar förståelse åt båda håll, vi får en förståelse för Lidköping Energis verksamhet och kostnader samtidigt som de får en förståelse för de utmaningar som vi kunder står inför menar Claes-Bore.
Vid årets inledande dialogmöte framkom önskemål från kundrepresentanterna att eventuella prisjusteringar ska göras på det rörliga energipriset och inte på effektpriset eller den fasta årsavgiften.

- Vi vill att prissättningen på fjärrvärme ska skapa incitament för bostadsrättsföreningarna att göra energi- och miljöbesparingar, säger Claes-Bore.

Önskemålet framfördes sedan till Lidköping Energis styrelse som beslutade att nästkommande års prisjustering enbart kommer göras på energipriset. Ett bevis på att Prisdialogen har fungerat.

 

Värdefulla insikter

 

Kaja Nylén, Värmenätschef, ansvarar för genomförandet av Prisdialogen på Lidköping Energi. Hon ser en stor nytta med Prisdialogen.

- Vi vill vara transparanta med våra kostnader och visa de utmaningar som vi i fjärrvärmebranschen står inför. Samtidigt får vi värdefulla insikter från våra kunder och deras framtida förväntade behov av energi, konstaterar hon.

Allt fler fastigheter har idag någon form av smart styrning för att optimera energianvändningen, så även Riksbyggen.

- Vi arbetar aktivt med att använda energin på rätt sätt, förutom att det ofta ger ekonomiska vinster, skapar en jämn inomhustemperatur bättre boendekomfort, säger Claes-Bore.

För Lidköping Energis del innebär ett jämnare effektuttag att risken för att behöva elda dyrare bränslen under riktigt kalla dagar minskar. Att minska effekttopparna är därför en klimatvinst och ekonomisk vinst som gynnar båda parter.

 

Klimatdialogen – ett tillägg till Prisdialogen

 

Genom tillägget Klimatdialogen kan fjärrvärmeleverantörer som är medlemmar i Prisdialogen utöka dialogen med kunder och andra aktörer för att diskutera lokala klimat- och miljöfrågor. Något som både Claes-Bore och Katja ställer sig positiva till, då det idag saknas ett naturligt forum för dessa frågor.

- Vi behöver tänka globalt och agera lokalt. Att förbränna restavfall är ett fantastiskt sätt att ta tillvara på energi. Jag gillar det cirkulära tänket, säger Claes-Bore.

Han berättar att miljöengagemanget varierar mellan föreningarna, men att miljöinvesteringar ofta skapar ringar på vattnet. Investerar en förening på solceller kommer ofta frågor om solcellsinvestering från en annan förening. I föreningarna görs både små och stora förändringar för att minska sitt klimatavtryck. Så visst finns det engagemang och en vilja att göra rätt.

- Sen behöver inte miljötänket gå till överdrift, men alla kan göra något. Jag försöker styra upp tonåringarna hemma att sortera rätt, jag kör laddhybrid och försöker göra smarta val. En gång tog jag med mig egna sugrör i metall på en resa till Malmö. Men det var nog mer för att jag inte gillar pappsugrören som gäller nu, skrattar Claes-Bore.

 

Läs mer om Prisdialogen

Start för ångblåsning av Lidköping Energis nya panna 27 oktober.

 

Lidköping Energi tar nu ännu ett steg framåt i driftsättningen av den nya pannan som ersätter två äldre uttjänta pannor. Som ett led i driftsättningen kommer pann- och rörsystemet blåsas rent, så kallad ångblåsning. Ångblåsningen kommer ge upphov till en del väsen i centrala Lidköping och väntas pågå i cirka en vecka med start 27 oktober.
– Vi blåser rent systemet för att vara på den säkra sidan att det inte finns några orenheter i rören från exempelvis svetsarbeten, säger Bengt-Olof Andersson, projektansvarig Lidköping Energi.

 

 

Tillfälligt höga ljud

 

Ångblåsning innebär att ånga med högt tryck blåses genom rören i pann- och rörsystemet. Efter varje ångblåsning kyls rörledningarna ned för att sedan värmas upp igen vid nästa ångblåsning. Vid temperaturskillnaderna lossnar orenheter i rören och blåses bort med hjälp av det höga trycket. Ångan släpps sedan ut vilket gör att det kan bli en del oväsen i tätorten och ånga kan ses stiga från värmeverket. Ångan som kommer ut är vanlig vattenånga och helt ofarlig. Ångblåsningen är planerad dagtid mellan klockan 7 och 18 och kan pågå upp mot en vecka med start den 27 oktober.
– Efter ångblåsningen fortsätter intrimning av pannan för att kunna driftsätta den i mitten av november. Lagom till jul förväntas provdriften vara klar och vi kan ta över pannan från vår leverantör Valmet, säger Bengt-Olof.

 

Om investeringen

 

Investeringen i en ny panna var nödvändig för att kunna säkra trygga leveranser, då de gamla pannorna varit med sedan anläggningen togs i drift vintern 1985. Pannan är en så kallad allbränslepanna och kan eldas med både avfall och biobränsle vilket ger en större flexibilitet. En ny turbin för elproduktion kommer att tas i drift i mars 2022 och dubblera företagets elproduktion. Den förväntade elproduktionen beräknas till 45 GWh vilket motsvarar hushållselen till cirka 7 000 hushåll. I projektet ingår även utrustning för effektivare vatten- och rökgasrening vilket minskar bolaget miljöpåverkan. Beräknad driftsättning är den 20 december.

Ytterligare ett år utan anmärkningar i miljörevisionen

 

Lidköping Energi får återigen väl godkänt i årets miljörevision och certifieras än en gång enligt ISO 14001:2015.
- Det känns fantastiskt skönt att gå igenom revisionen utan några avvikelser. Det är ett kvitto på att vi arbetar långsiktigt, strukturerat och på rätt sätt med miljöfrågorna i hela företaget, säger Johan Ekblad miljösamordnare Lidköping Energi.

 

 

 Certifiering enligt ISO 14001:2015

 

 RISE (Research Institutes of Sweden) konstaterar efter vårens revisionsperiod att Lidköping Energi återigen uppfyller samtliga krav för att certifieras enligt ISO 14001:2015. RISE konstaterar att organisationens förutsättningar, intressentkrav och processer är identifierade och dokumentationen är välskött och uppdaterad.
Lidköping Energi har den senaste treårsperioden utvecklat och förbättrat sin miljöprestanda inom en rad olika områden bland andra;
- En anläggning för dagvattenrening har tagits i drift vilket innebär att vattnet renas från mikroplaster innan det återanvänds i verksamheten eller renas på tungmetaller innan utsläpp till recipient.
- En utökad vattenrening byggs just nu i samband med investering i ny panna. Den nya vattenreningen kommer ge lägre ammonium- och salthalter i det vatten som lämnar anläggningen samt minskar behovet av köpt stadsvatten då det renade vattnet kan återinföras i pannorna igen.
- Utsläppen av kväveoxider (NOx) och svaveloxider (SOx) har minskat med 20 % och kommer med stor sannolikhet minska ytterligare när den nya pannan står klar i slutet av 2021.
- Antalet unika kemikalier har minskat med 40 % de senaste tre åren.

 

Förbättringsarbetet fortsätter

 

Även om ISO-revisionen inte påvisar några brister så finns det alltid möjligheter till ytterligare förbättringar av vårt miljöarbete.
- Tillsammans med RISE har vi identifierat några förbättringsförslag som kan göra oss ännu bättre. Det inspirerar oss i det fortsatta miljöarbetet avslutar Johan.

Ny dagvattenrening minskar spridningen av mikroplast

 

I slutet av 2019 kom det positiva beskedet att Lidköping Energi har beviljats bidrag på 4,6 miljoner kronor från Naturvårdsverket. Tack vare bidraget kan nu upp till 99 % av mikroplasterna i dagvattnet renas innan det till sist når Vänern.
- Vi är mycket nöjda med resultatet av projektet och att kunna bidra till att färre mikroplaster når våra vattendrag, säger Johan Ekblad, Miljösamordnare Lidköping Energi.

 

 

Mikroplast i dagvatten

 

I november 2019 kom det positiva beskedet att Lidköping Energi beviljats bidrag av Naturvårdsverket för att minska spridningen av mikroplaster som förekommer i dagvattnet och därmed minska dagvattnets negativa effekter på vattenmiljön. Mikroplaster är ett samlingsnamn på plastfragment upp till fem millimeter. Mikroplast kan från början vara tillverkade som små partiklar men de kan även bildas vid slitage av däck eller nedbrytning av plastskräp. Mikroplast misstänks kunna påverka vattenlevande organismer negativt på flera olika sätt. De största utsläppen av mikroplaster sprids till hav och vatten via dagvattensystem. För att minska utsläppen av mikroplaster till vattenmiljön fanns möjligheten att söka statligt stöd genom Naturvårdsverket för bidrag till avancerad reningsteknik i dagvattenledningar och avloppsreningsverk. 2019 delades 25 miljoner ut till företag och organisationer för olika typer av dagvattenåtgärder varav Lidköping Energi var en av dessa.

 

Rening i flera steg

 

De befintliga dagvattensystemen har upprustats samt kopplats samman för att leda allt dagvatten till en gemensam reningsanläggning. I detta första reningssteg renas vattnet från plast och andra partiklar genom sedimentering. Det vill säga att vissa partiklar flyter upp till ytan och vissa sjunker till botten. Resultatet visar att reningsanläggningen är mycket effektiv och minskar förekomsten av mikroplaster med upp till 99 %. I dagvatten förekommer även tungmetaller så som bly, koppar, zink med flera. För att rena dagvattnet från tungmetaller renas vattnet ytterligare en gång genom att först passera en utjämningstank och sedan vidare till ett internt reningsverk där det renas med flockning och fällning. Det innebär att föroreningarna med hjälpa av kemikalier klumpas ihop till större partiklar och faller till botten. Steg två i reningsprocessen befinner sig fortfarande i uppstartsfasen varför det inte finns något resultat än att visa avseende reningen av tungmetaller i dagvattnet.
- Det ställs tydliga krav på hur mycket tungmetaller vattnet som lämnar vår vattenreningsanläggning får innehålla. Därför känns det tryggt att även kunna rena dagvattnet i samma process, säger Johan.

 

Kunskapsspridning

 

En förhoppning finns att projektet ska kunna ge inspiration och information till andra företag och organisationer som står inför liknande utmaningar.
- Förhoppningsvis kan vi snart ta emot besök och då visa upp hela anläggningen och dessutom få berätta mer om de miljö- och samhällstjänster Lidköping Energi erbjuder, avslutar Johan.

Så bygger vi den nya pannan

 

Vår investering i ny pannan har uppmärksammat av tidningen Bioenergi. Läs artikeln skriven av Anders Haaker nedan.

 

Bengt Olof Andersson är projektledare på Lidköping Energi. Här svarar han på frågor om projektets organisation samt val av tekniska lösningar och leverantörer.

– Projektet upphandlas som en delad entreprenad vilket ställer stora krav på projektorganisationen, säger Bengt-Olof Andersson

 

Hur är projektet organiserat?

 

– Projektet är organiserat i en delad entreprenad. Pannan levereras och installeras på plats av Valmet som också står för driftsättning med mera. All annan installation kommer vi att sköta i egen regi med hjälp av vår processkonsult Calambio. Vi tar på oss ett stort ansvar vilket kräver att vi är på tå hela tiden och vet vad vi vill ha. Det ställer stora kvar både på vår organisation och på Calambio. Samtidigt finns det fördelar med att vi kan välja utrustning på ett annat sätt, säger Bengt Olof Andersson och fortsätter.

– Calambio är mycket viktiga i projektet eftersom vi gör upphandlingar i delad entreprenad och vi projekterar, köper in och bygger ihop mycket själva. Vi valde Calambio efter en upphandling där de visade sig vara mest kompetenta och uppfyllde de krav vi ställt i upphandlingen. De hade även väldigt bra referenser från liknande anläggningar som de varit med och byggt.

När det gäller tidplanen ligger vi i princip i fas i projektet. Det viktiga är att så pass mycket ska vara klart, när pannan kommer i januari att den kan installeras enligt tidplanen.

 

Vad är utmaningen med att bygga i en befintlig byggnad?

 

– Pannan kommer att stå där de två äldsta pannorna stått, i en befintlig byggnad. Den nya pannan är ganska mycket större än en av de gamla pannorna. Men med god hjälp av både Valmet och Calambio har vi fått till det på ett bra sätt.

Det är en utmaning att försörja Lidköping med värme under denna vinter utan att det blir för mycket oljeeldning när en avfallspanna är riven. Vi har löst det i två steg. I sommar har vi rivit en av pannorna medan den andra får leva kvar till i mars nästa år. Det hade blivit för riskfyllt att riva båda samtidigt. Vi placerar den nya panna där den första har stått och sedan placerar vi rökgasreningen där den andra har stått.

 

Vad var det som gjorde att ni valde Valmet som leverantör?

 

Valmet var det företag som bäst uppfyllde våra krav. Det gäller dels bränsleflexibilitet och dels möjligheten till dellastkörning. Vi vill kunna köra pannan på halv effekt och det är inte helt enkelt, men det klarade Valmet med sin fluidbäddpanna.

 

Hur viktigt är det att kunna använda olika typer av bränsle?

 

– Det är en mycket viktigt faktor. I dag använder vi i princip 100 procent avfall i vår bränslemix. Men vi måste vara beredda på att det kan förändras till exempel genom nya politiska styrmedel, nya beslut från våra ägare eller kunder som kan ha önskemål om mer biobaserade bränslen. Vi måste därför ha en beredskap att kunna växla till mer biobränsle framöver. Den möjligheten får vi med den nya pannan.

 

På vilket sett påverkade det valet av förbränningsteknik i pannan?

 

– Vi har valt en fluidbäddpanna som har bättre möjligheter att hantera olika bränslen än en rosterpanna. Med fluidbäddpanna kan vi enkelt byta bränsle, ställa om några parametrar i styrningen och fortsätta. Det känns väldigt tillfredsställande att ha den möjligheten, men vi har inte för avsikt att på kort sikt gå över till något annat bränsle än avfall.

 

Kommer ni att göra förändringar i bränslemottagningen?

 

– Lidköping Energi har två mottagningslinjer med kvarnar som maler avfallet innan det går in i pannan. Systemet har funnits i många år och kommer att fortsätta användas för att bereda bränslet även till den nya pannan. Under 2020 har Lidköping Energi börjat förbereda för bytet av panna.

Varför valde ni att bygga en större ångturbin till den nya anläggningen?

 

– En stor del av förklaringen är att vi använder avfall som bränsle. Redan från början blir kalkylen lite bättre jämfört med om vi skulle betala för bränslet. Vi har grundat våra kalkyler på en relativt god betalningsförmåga för el. Den nya turbinen får dessutom mycket bättre tillgänglighet jämfört med den befintliga som är mindre och har lägre tillgänglighet. Den nya turbinen är inte lika känslig för störningar, det blir en mer robust maskin som kommer att ingå i ett mer renodlat system. Verkningsgraden på den nya turbinen är bättre. Det gör sammantaget att vi kan få ut mer el på varje kWh bränsle vi stoppar in i pannan. Ångturbinen levereras av M+M Turbinentechnik.

 

Vilka företag levererar utrustning till rökgasreningen?

 

– Filtersupport levererar rökgasfilter för den torra reningen. Rökgaskondenseringen kommer att köpas upp i delad entreprenad, del för del. Scrubbern handlas upp separat, fläkten från Koja, inredningen i scrubbern levereras av Hansa Engineering och hela rörentreprenaden handlas upp separat.

 

Hur löser ni rening av rökgaskondensatet?

 

– Vi kommer att bygga en anläggning som bygger på filtrering istället för en traditionell fällning och flockningsanläggning. Det gör att vi uppfyller stränga krav för utsläpp av ammonium i vattenfas. Samtidigt har vi möjlighet att rena rökgaskondensaten till spädvattenkvalitet, vilket innebär att vi kan återanvända vattnet till ångsystemet. Det gör att vi kan minska inköp av färskvatten.

 

Har ni några lokala leverantörer?

 

– Ja, flera, vi anlitar ett lokalt företag som heter Grimab som gör det mesta av rörinstallationerna. Sedan har vi upphandlat lokala leverantörer för till exempel ställningsbygge, elarbeten, ventilation och plåt. Många lokala företag har lyckats att få entreprenader vilket är tacksamt, avslutar Bengt Olof Andersson.

 

Tillbaka till nyhetsarkivet